lenasitrimresa.blogg.se

Kan man ha samma byxor på sig två dagar efter varann? Jajjemensan, det kan man! I alla fall när man gillar dem.

Morgonrutinerna flyter på bra och vi kommer iväg utan stress, hoppas det håller i sig länge eftersom vi annars är "familjen Kaos".

Jobbdag, helt ok! Får dagligen kommentarer och beröm från alla håll och kanter och jag suger in alla ord. Nyhetens behag och det gäller att ta till vara på orden eftersom de inte kommer sägas lika ofta i framtiden.

Efter jobbet åkte jag till Itrim för ett pulspass. Fortfarande är jag svettig men jag kan inte påstå att jag är slutkörd (så där som när man har blodsmak i munnen, alla muskler värker och man känner sig så himla duktig).

Jag tar i så mycket jag kan på alla maskiner men för att få mer motstånd måste man ju höja tempot så mycket att man kommer se ut som en duracellkanin. Nä, inte min grej. Så jag får väl köra medelpass där och låta svettisen, cirkeln på gymmix och löpningen bli lite tuffare träning.

Det var faktiskt en massa män på träningen idag. Sånt är trevligt... Det blir en härlig blandning då :)

 

Hämtade kidsen hos svärföräldrarna efteråt. Hem och duscha och sen en promenad med kidsen och hundarna.

Innan läggdags målade vi naglarna, stor lycka för barnen.

Tittade lite på idol och pratade med en god vän ett tag i mobilen, trevligt!!!

 

Min lärarkollega (och roliga kompis) har kommit på en jätterolig ide...

Hon kör 5:2 dieten och älskar att handla på loppis. Tydligen hade hon hittat en fin vit Odd Molly blus där i stl 2 (ca stl 38).

Nu har hon bestämt att den som kommer i den först av henne och mig får den.

Så nu har vi båda en rolig morot att kämpa för. Kommer nog sluta med att vi får ha den en vecka var eller så ;)

 

Har reflekterat lite över bloggen...

Det började som en kul grej att kunna "skriva av" sig lite. När jag sen fick läsare ville jag blogga dagligen.

Nu har det blivit en rutin men inte bara det. Det är ett sätt att reflektera över min dag. Inte bara viktminskningen utan över hela livet. Självklart blir det mest fokus på vikten ändå.

Till en början var det svårt att sålla texten för att hålla den riktad mot mig och inte familjen. Nu går det av bara farten.

 

Ibland känner jag lite dåligt samvete över att jag "tar så stor plats". Tycker om att unna mig nya kläder, värnar om min träning, tar egobilder i kläder, tar emot alla snälla kommentarer.

Det är inte bra om det stiger en över huvudet. Samtidigt är det så roligt. Det känns som att det är "min" tur nu att få stå i fokus.Vart går gränsen?

 

 

Det är ju inte så att jag bara pratar om mig själv hela tiden. Däremot blir jag glad och pratar gärna när jag får positiva kommentarer eller frågor om min viktminskning.

Många tror ju att jag självsvälter mig varje dag och mår dåligt. De skulle bara veta...

 

Ja, lite tankar blev det allt idag.

Nu är det dags att sova!

 

Steg: 8584 (oups! Blir nog en kort kvällspromenad med hundarna)

 

Total viktminskning: 17,1kg

 

Jag ska lyckas!